INTE UTAN MITT BARN - GRÅTER NÄR INGEN SER

Utkommer januari 2019, genom Isaberg Förlag.

Jag är sedan många år tillbaka skild och lycklig pappa till min nu vuxna älskade dotter.
När jag tog beslutet att skiljas från min dåvarande fru, vår då 3-åriga dotters mamma, hade vi provat att gå på samtal tillsammans för att få vårt äktenskap att fungera.
Jag önskade en "mjuk" skilsmässa med förhoppningen att vi skulle kunna fortsätta ha en vänskaplig ton mellan oss och att vi tillsammans skulle fatta alla de beslut som skulle komma att beröra vår dotters väl.
Det blev ingen "mjuk" skilsmässa. Istället begärde vår dotters mamma ensam vårdnad om vårt barn. Och hon intog redan från första början en aggressiv inställning till mig och vår dotters farmor. Min före detta fru ägnade sedan de kommande åren åt att försöka begränsa och försvåra vårt umgänge med min dotter. En skilsmässa är en riktigt svår upplevelse, en tragedi för alla inblandade, särskilt för ett barn. Framför allt barnens känsloliv och behov av närheten till båda sina föräldrar riskerar att äventyras.
Det som genast skedde i vårt fall var att barnets mamma fick stöd av Kvinnojouren och dess advokat, en person som jag, när jag träffade henne, uppfattade hade en generellt fientlig inställning mot män.
Samma sak upplevde jag i mina möten med socialtjänstens personal. Jag upplevde under de kommande åren starkt att mammans intressen prioriterades framför vårt barns behov och rättigheter. 
Det fanns en outtalad och osynlig norm som följdes, där rättssäkerhet och opartiskhet tilläts ställas åt sidan, endast till gagn för mammans behov. 
Jag fick upp ögonen för ett Sverige och ett rättssamhälle som jag fram till dess inte hade trott existerade.
Så jag kämpade, mot  mamman, mot advokater, domare och mot socialtjänstens egen häxprocess som i modern tid utförs av socialsekreterare och där de flesta utpekade häxorna numera är män och pappor. Jag beslutade mig för att skriva en roman för att berätta om en skilsmässa, upplevd av en man och pappa. 
Om vi ser till det faktum att det absoluta flertalet av de vårdnadsärenden som behandlas i Sveriges rättssalar fortfarande initieras och vinns av mammor och kvinnor synliggörs det verkliga problemet; en diskriminering av den generelle mannens rättigheter att fullt ut jämställas som en lika så god förälder som en kvinna.  
Under tiden att rättsstaten blundar för dessa orättvisor gråter allas våra barn sig till sömns i saknad efter den förälder som trängdes ut ur deras liv. 

Besök gärna: http://www.facebook.com/nathaliespappa